Ytspänning, vår gemensamma slutsats

Ytspänning, utvärdering av experiment

Utifrån dessa tre dimensioner av lärande kan jag se följande:

Individuell dimension:

Individuellt så bidrog barnen med sitt engagemang och sin nyfikenhet. Alla tyckte det var spännande att få experimentera med vatten. De bidrog med den kunskap de hade utifrån sina egna erfarenheter, de visste att glaset till slut skulle bli så fullt att vattnet rann över. - Det blir blött på glaset och på bordet. - Nej, vi har ju hällt i för mycket vatten!

Interpersonell dimension:

Genom att jag och barnen tillsammans kommunicerar och utbyter kunskap utifrån våra erfarenheter sker en interpersonell dimension av lärande. Jag nämnde begreppet ytspänning flera gånger och barnen sa att det blev ett "lock" på glaset.

Institutionell dimension:

Barnen får hålla på att experimentera och utforska i lugn och ro. Materialet är lockande och vatten är något som de flesta barn är intresserade av och kan hålla på med länge. Miljön och det tillåtande klimatet på förskolan bidrar till ett institutionellt lärande.

/Anneli

Utvärdering av experimentet med bubblor.

Barnen fick undersöka med hjälp av sugrör + vatten. Upptäckterna blev att det hände något med vattenytan när deblåste i sugrören. Från början en slät yta, som förändrade till en bubblande yta. Ytan på bubblorna var tunn, vilket gjorde att den blev upplöst och lätt gick sönder. Här genomsyrar individuell dimension där barnen får uppleva och reflektera över varandras upptäckter och delge varandra kunskap.

Med medel i vattnet upptäckte barnen att bubblorna blev starkare. Ytspänningen påverkades och detta gjorde att bubblorna blev starkare. Det uppstod många bubblor fort och att de till och med kunde ta upp dem i handen och hålla i bubblorna. Barnen sa att det ser ut som mycket badskum. De blev nyfikna och utforskade bubblorna ännu mer i experimentet. Här framstod interpersonell dimension, där barnen kommunicerar och förde en dialog om experimentet. De yttryckte verbala tankar om bubblorna och materialet som de använde sig av. Barnen fick återberätta för sina kompisar om sin lärprocess, utifrån en concept cartoon.( Bilder på barnen under utforskandet i experimentet.)

Efter att barnen har experimenterat med modellen, kom de fram till att ytan sprack sönder på den stora hinnan och drog ihop sig i mitten. Där fanns ytspänning, barnen kallade det för ett mönster. Stadigare och bra ytspänning på liten yta. Institutionella dimensionen ser jag att förskolan bidrog till när det gäller miljön barnen befann sig i och de tekniska verktyg som barnen använde sig av. Som pedagog var jag behjälplig med didaktiska frågor, som underlättade för barnens upptäckter och återberättande.

Skog produktion, miljöhänsyn och vanliga träd.

Vanliga träd.

Halva Sveriges landyta består av skog. Det vanligaste trädet är 1. gran ,2. tall, 3. björk, 4. ek, 5. bok. I Sveriges skogar finns det mest gran och tall, vilket är naturligt eftersom nästan hela landet ligger inom den boreala regionen.

Skog produktion, miljöhänsyn.

Enligt skogsvårdslagen är den som äger skogen skyldig att se till att ny skog växer upp. Det är viktigt att ta väl hand om det som skogen ger och att bruka skogen på ett hållbart sätt. Skogen får ej föryngringsavverkas innan den nått en viss ålder. För barrskog varierar åldern mellan 45-100 år beroende på produktionsförmågan.

Om man äger mer än 50 hektar skog så får högst hälften av skogsmarken bestå av kalmark och skog som är yngre än 20 år.

Skogen är viktig för den regionala utvecklingen eftersom den ger arbetstillfällen.

Skogen ger sysselsättning inom vindkraftverk.

Skogen binder jorden, den skyddar för vinden och den tar upp koldioxid. Den ger råvara och bioenergi som inte baseras på olja och därför inte heller tillför växthusgaser som olja gör.

Virket används för att tillverka papper och papp. Ved som uppvärmning.

http://www.skogsstyrelsen.se/

Allemansrätten

Med allemansrätten följer krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra människor i naturen. Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar. ( 2 kap. 18§ regeringsformen) Allemansrätten omges av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet och gäller för oss alla. Den har stor betydelse för våra möjligheter att vistas i naturen, inte bara för den enskilde utan också för en organisationer och turistnäring.

Du använder dig av allemansrätten när du går promenad, paddlar kajak eller sitter på en sten och tänker.

www.allemansrätten.se

utvärdering i genomförandet med skräddaren

Individuell dimension
Genom upplevelsen av att få se skräddaren på bilder, göra egna skräddare och sen reflektera över sitt eget och andras upptäckter, tillägnade sig barnen ett individuellt lärande om att denna insekt klarar av att gå på vatten. De fick även insikt om de olika materialens funktion och att det är lättare att göra en skräddare med sugrör. Alla fyra barnen valde till sist att göra en sugrörsskräddare.
- Han kan ju gå på vatten!
- Min skräddare kan flyta även fast han tappat ett ben
- Jag vet varför skäddaren kan gå på vatten, han är ju så lätt
- Piprensarskräddaren sjönk men suggrörsskräddaren flyter

Interpersonell dimension
I dialog med varandra uttryckte barnen verbala tankar när de diskuterade om bilderna med skräddaren, när de experimenterade med olika material och när de berättade för varandra om vad de upplevt genom att de fick titta på fotografier tagna i deras skapandet av varsin skräddare, som utformats som ett concept cartoon. De hjälptes åt att hålla åt varandra när de skulle tejpa sugrören och de berättade för varandra om hur de hade fått skräddaren att hålla ihop och de testade även varandras teknik.

Institutionell dimension
Möjligheten och tillåtelsen för barnen att få utforska, testa och även leka i vattnet med de färdiga skräddarna, är en förutsättning, där de också fick tid till att vara här och nu i sin upplevelse med det material som erbjöds att utforska i.

KALKÄLSKANDE VÄXTER

Växter som tycker om den kalkrika marken

Markens kalk påverkar växterna indirekt genom att påverka markens surhetsgrad. Finns det mycket kalk stiger pH-värdet
Kalkningen har ett övergripande syfte att höja pH-värdet i jorden. Detta innebär i sin tur att växterna lättare kan ta upp näring och därmed växa bättre.

Växter som älskar kalk är t.ex. lönn, alm, ask, bok, krokus, många orkideer, syren, tulpan, rosor,

http.//www.blomsterlandet.se/Lasvarda-artiklar/Tillbehor/Godsel-och-Naring-av-tradgarden/15417?query=kalk

http://www:malmo.se/download/18.4ecfe75el1245d916760800030392/Klagshamnsudden+090508.pdf

BIOTOP

En biologisk term för en typ av omgivning

Biotopens speciella egenskaper gör att vissa organismer trivs bättre än andra och biotopen påverkar därför vilka djur och växter som lever i området.

Miljö, naturtyp som karaktiseras av vissa yttre faktorer och vegetationen - växtlivet - hur marken täcks av växter. Biotopens karaktär avgörs av klimatet, marken eller vattnet,dvs. luft, värme, vatten, jord, växtnäringsämnen, fysikaliska och kemiska förhållanden som vindrörelse, ljus, temperatur och mineralämnestillgång. En biotop kan innefatta många livsmiljöer för arter. Med enklare ord är en biotop ett område där vissa växter och djur trivs bättre, som t.ex. älgen i en skog efter en skogsbrand, älgen behöver de viktiga näringsämnena som framställs efter en skogsbrand.

Exempel på biotoper är äng, lövskog, insjö, hällmark, kärr.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop

Brunjord

Brunjord finns på slätterna i södra och mellersta Sverige och även i dalsänkor. Där det finns brunjord växer det ofta lövträd. För att brunjord ska bildas krävs det ett högt pH, finkornig jordart och ganska varmt klimat. Brunjord är betydligt bördigare än podsol och lämpar sig därför för jordbruk. Detta har gjort att de största områdena med lövskog i Sverige har huggits ner och ersatts av jordbruk. Det som kännetecknar brunjord är att förna snabbt bryts ner till mull tack vare den rika tillgången på saprofyter, som daggmaskar och bakterier. På grund av att den blandas hela tiden är det svårt att se tydligt de olika lagren i markprofilen.

sv.wikipedia.org/wiki/Brunjord

/Anneli

Podsolprofil

Podsolen är Sveriges vanligaste jordmån, och täcker ca 50 % av Sveriges landyta. Ordet härstammar från ryskans pod (under) och zola (aska). Podsolen karakteriseras av en vit eller gråaktig urlakningshorisont (E-horisont, även kallad blekjord) som normalt är ca en decimeter tjock, och av en 2-3 dm tjock anrikningshorisont som kan vara röd eller brunsvart (B-horisont, rostjord). Under B-horisonten finns den opåverkade mineraljorden, C-horisonten. Oftast finns en några cm tjock O-horisont ovanpå, bestående av förna och mårskikt, där den överst liggande förnan utgörs av onedbrutna växtdelar, medan mårskiktet består av humus och delvis nedbrutna växtrester.

Podsoler bildas i rätt så grova, dock ej alltför grova, morän- eller sandjordar genom en process som kallas podsolering. Dessa jordar är oftast naturligt sura; markvattnets pH ligger ofta runt 4 i både mårskiktet och blekjorden, och mellan 4,5 och 6 i rostjorden. De är även relativt känsliga för vidare försurning på grund av podsolernas låga vittringsbenägenhet. Podsolerna förknippas ofta med barrskog, men de förekommer ibland även tillsammans med annan vegetation. Den sura miljön i podsolernas övre horisonter gör att daggmaskar är ovanliga.

Podsoler förekommer framför allt i delar av norra halvklotets barrskogsområden med relativt hög nederbörd. De är vanliga i Skandinavien, nordvästra Ryssland, östra Kanada och nordöstra USA. Det förekommer även podsoler i delar av tropikerna där nederbörden är mycket hög; dessa podsoler är ofta mycket starkt utvecklade, med 1-2 m djupa blekjordshorisonter.

nn.wikipedia.org/wiki/Podsol

/Anneli

Jordprofil

Med en jordprofil menas en beskrivning av jorden i höjdled. Uppifrån och ner består marken
oftast av:

O (eng. L) ytlager av organiskt material med synliga växtdelar
A1 urlakningsskikt, mörkfärgat av organiskt material
A2 (E) urlakningsskikt, blekjord
B anrikningsskikt
C opåverkat skikt
R underliggande berggrund


www.entek.chalmers.se/~anly/miljo/k4marken.pdf · PDF-fil

/Anneli

Beskrivning inför exkursion: Landhöjning

Landhöjning är en höjning av jordskorpan jämfört med havsnivån. Den kan vara av olika slag, i områden som varit täckta av inlandsis. I Skandinavien och Canada förekommer postglacial landhöjning, vilket innebär att när isen smälte så höjdes jordskorpan som varit nedtryckt i jordmanteln. I andra områden, där jordskorpans plattor möts, förekommer orogenisk landhöjning som är en geologisk process och på så sätt kan bergskedjor bildas.

Redan i början på 1700-talet observerade man att jorden höjde sig i Norden. Eftersom man trodde att det var havsvattnet som försvann kallades fenomenet då för vattuminskning. På förslag av Anders Celsius höggs vattenmärken in i klippor och liknande längs kusten. Från mitten av 1800-talet har man sedan på ett antal platser bestämt landhöjningengenom dagliga vattenståndsobservationer. landhöjningen kan även bestämmas med hjälp av t. ex. upprepad avvägning, GPS och observationer av gamla strandlinjer (som numera ligger uppe på land).

Sveriges landhöjning sedan istiden är som mest nära 300m vid Ångermanlands kust. Räknar man med den tid då själva issmältningen pågick uppgår landhöjningen till 800m.

Landhöjningen varierar och är störst i norra Sverige vid Bottenvikskusten (ca.1cm/år) och minst i skåne (ca.0cm/år).

Referenser:

sv.wikipedia.org/wiki/Landhöjning

www.ne.se/landhöjning

www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=15100

/Anneli

Experiment - ytspänning

Experimentet gjordes på min VFU-plats med 2-3 åringar. Jag hade med två barn åt gången vid tre olika tillfällen.

Jag började med att visa en bild ur en bok och frågade barnen vad de såg på bilden. Bilden visade ett fyllt vattenglas där man tydligt såg ytspänningen som en bubbla över glaskanten. det låg mynt i glaset också, experimentet gick ut på att höja ytan genom att lägga i mynt och till slut få syn på fenomenet. Det barnen la märke till först var mynten. -Pengar! utbrast de. Jag frågade om de såg något mer och det var ett barn som sa att det låg ett lock på glaset. Ingen nämnde att det var vatten i glaset.

Sedan fick de varsitt glas som jag fyllde med vatten så att det var 1cm. kvar upp till kanten. Barnen fick lägga i glaskulor för att se vad som hände. Det var spännande att se vattnet höjas, eller "bli mer" som de uttryckte det. En del barn var försiktiga, andra bara öste i kulor. När vattnet närmade sig kanten släppte de i kula för kula tills vi såg "locket" på glaset. De sa inte så mycket, men jag såg på ansiktsuttrycken att de funderade. - Hur kan det bli så, frågade jag? Alla var tysta utom ett barn som tittade på mig och sa som att det vore självklart: - Vi har ju hällt i för mycket vatten! Jag förklarade att "locket" kallas för ytspänning. Vi tittade lite till i experimentboken och jag visade barnen skräddaren, att det finns djur som går på ytspänningen. Det var spännande.

Referens

Berger, U (2006) Kul experiment att göra hemma. Stockholm: Berghs förlag AB

/Anneli

Naturvetenskap och Teknik i förskolan

Jag har förstått att vi omger oss utav naturvetenskap och teknik överallt, det bara finns där utan att vi reflekterar över det. Alla hjälpmedel som finns mellan människa och omgivning är en form av teknik. Ginner & Mattsson (1996) beskriver tekniken som "allt människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla vissa behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process." Jag upplever själv ett större intresse för hur barn hittar lösningar på olika problem och är mer nyfiken på de rätta vetenskapliga och tekniska begreppen för att kunna förmedla dem till barnen.

Utomhus ser jag hur barnen"leker" i vattenpölen, hur de provar vilken spade som får upp mest vatten och sedan använder den till att fylla hinken om och om igen, på gungbrädan provar de att sitta på olika sätt så de får jämvikt och kan gunga. Tänk första gången ett barn får fart på gungan alldeles själv, vilken lycka!!

Inomhus konstruerar barnen olika saker med duplo, lego, träklossar, kartonger, lim, färger m.m. och undersöker olika tekniker, hur materialet kan användas. Barn testar och vi vuxna behöver se det som utvecklande att barn vill prova på olika sätt för att sen själva komma fram till resultatet. Jag har ett exempel då en flicka på fem år ville göra ett armband med hjälp av indianpärlor och tejp. Jag förstod att det inte skulle hålla, men sa inget. Hon gjorde ett jättefint mönster med pärlor i dubbla rader. När hon sen höll upp det sa hon: "- Pärlorna kommer nog ramla av." Jag frågade hur hon tänkte göra nu och då sa hon att hon nog behövde en tråd. Det var svårt att veta hur tråden skulle träs för att behålla det fina mönstret så det hjälpte jag henne med. Nu hade hon lärt sig en ny teknik.

När jag ser på tekniska hjälpmedel som dator, digital/videokamera och mobiltelefon så kan barnen ofta mer än vi vuxna. De är nyfikna, provar sig fram och lär sig fort hur sakerna fungerar. Jag ser min svärmor framför mig som är helt chockad över vad vår 3-åring kan. Det är han som sätter på datorn och får igång spelen och han som visar hur kameran och dvd:n fungerar. Jag känner själv att jag är långt efter utvecklingen nu när det kommer nya saker hela tiden.

/Anneli

Genomförande av experiment

De barn som gjort experimentet är 2,5 år och de var 3 stycken i gruppen. För att komma åt barnens förkunskaper fick vi göra experiment och upptäcka med hjälp av vatten och sugrör. Barnen blåste i sygröret som var en liten bit i vattnet. De upptäckte ganska snart att det blev bubblor och ville gärna känna på ytan/hinnan runt bubblan. Ytan sprack sönder och hinnan var upplöst. Vissa upptäckte att det fanns fria ytor bland bubblorna och stack ner sugröret där och började genast att blåsa bubblor där.

Efter att barnen fått undersöka och upplevt kring ytspänning, skulle de via en concept cartoon återberätta för sina kompisar vad de har upplevt i experimentet. Barnen följde bilderna och reflekterade tillsammans. Man kunde tydligt se hur barnen var glada och samtalade om sin lärprocess i experimentet. Barnen kom fram till att det var många bubblor i vattnet både små och stora. Bubblorna står på vattnet. De berättade att bubblorna sprack sönder när de tog på dem.

Därefter fick barnen hälla medel i vattnet. Barnen upptäckte ganska snart att det blev mycket mer bubblor när de blåste i sugrören och att de ej gick sönder lika lätt. Medlet förändrade bubblorna. Barnen utforskade bubblorna, dess yta genom att ta upp i handen och titta på dem.

Barnen fick även använda sig av en speciell modell som de stoppade ner i en hink med vatten och medel. De upptäckte att det blev mönster i modellen. En spänning mellan väggarna och pekade på ytspänningen som drog ihop sig till en liten yta i mitten av modellen.

Förskolan skall sträva efter att varje barn -utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,-utveckla sin förståelse för naturvetenskap. (Lpfö-98/10)

Etiska perspektiv i NO-undervisning

Vi i grupp 3 diskuterade etiska förhållningssätt i naturen. Hur ska vi pedagoger och barn förhålla och uppföra oss i naturen?

Vi anser att det är viktigt att respektera djur och växter som levande ting, att undersöka, lyssna, utforska det som finns i naturen på ett varsamt sätt. Vi bryter inte av pinnar utan använder oss av de som ligger på marken, nedfallna träd blir roliga hinder att ta sig över och klättra på. Det är intressant att lyfta på stenar och växter och upptäcka olika djur som vi varsamt undersöker. Vi som pedagoger är viktiga som tydliga förebilder genom att inbjuda barnen till att lyssna och få en nyfikenhet för naturen. Vi utmanar barnen till att tänka själva genom frågor t.ex -Vem bor här? eller -Vad kan finnas här under? Genom att ge djuren antropomorfistiska egenskaper kan barnen få en förståelse för att djuren också har känslor, t.ex. -Myran kan bryta benet om du trampar på den!

Utifrån barnens olika erfarenheter kan vi se att barnen upplever naturen på olika sätt. En del upplever vissa djur som skrämmande och otäcka medan andra tycker de är vackra och mysiga. Det är viktigt för små barn att få känslor till det de upplever och utforskar och möjlighet att uttrycka dem.

Läroplanen för förskolan strävar efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. (Lpfö-98/10)

Genomförande om ytspänning

Med fyra stycken femåringar har jag genomfört flera moment som en lärprocess i fenomenet ytspänning. Jag har utgått ifrån skräddaren som kan gå på vatten, där jag ville skapa en förundran och nyfikenhet inför detta fenomen.

Genom att ta reda på barnens förförståelse om de hade kunskap om att skräddaren kan gå på vatten, så hade jag med mig foton på skräddaren vid första tillfället och de fick frågan om vad skräddaren kan gå/stå på. De diskuterade om att han går ju på stenar och gräs. Vi tittade på flera foton när en av barnen utbrister att insekten går ju på vatten. Det blev en förundran över att skräddaren faktiskt kan gå på vatten.

Vid andra tillfället gjorde vi ett experiment där barnen skapade egna skräddare av material. Barnen fick ha tillgång till både piprensare och sugrör där de testade sig fram hur de skulle gå tillväga för att få ihop en skräddare. Barnen upptäckte att med piprensare kunde man lätt böja till formen men att skräddaren sjönk. Med sugrör fick man tejpa för att skräddaren skulle hålla ihop och den flöt på vattnet. På ett lekfullt sätt fick barnen vara med om att göra egna skräddare, där de fick upptäcka, undersöka och fantisera om skräddaren i vattnet. Där de sen lekte med dessa och berättade för varandra om hur många ben de hade och hur de gick på vattnet.

Vid tredje tillfället utgick jag ifrån en concept cartoon som visade foton, som jag tog när barnen experimenterade, på det som barnen hade gjort och här reflekterade vi över vad som hände med de skräddare som barnen hade skapat. Jag ställde också frågan utifrån barnens förståelse som de kommit fram till att skräddaren går på vattnet.
Barnens hypoteser blir till dessa påståenden.

Varför kan skräddaren gå på vatten?
- Vattnet känner inte att han går på vattnet
- Han är så lätt
- Vi är för tunga
- Han har ben

Jag använde mig av material av olika slag för att skapa ett intresse hos barnen för ett fenomen där skräddaren kan gå på vatten. Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée (2009) beskriver om att man ger alla en möjlighet att starta i det konkreta istället för det abstrakta i materialet.

Leken blev det centrala i deras upplevelser av att testa skräddaren som skapats av material. Barnens diskussioner i leken skapade samspel som utvecklade tanken för att skräddaren faktiskt kan gå på vatten.
Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel utforskande och skapande men också genom att iakta, samtala och reflektera (Lpfö98/10)

Ett tillåtande förhållningssätt

Det är så härligt att se när barnen tillägnar sig lärande på ett utforskande sätt och att vi pedagoger tillåter barnen att utforska och inte neka dem denna möjligheten.

En pedagog som ser barnen med tuschpennor när de doppar dem i vatten, förstår att de testar att färga vattnet. Hon går in och påpekar att det kanske inte är så bra, för att det inte går att måla med dem sen. Här ger hon barnen en annan möjlighet att färga vatten med croma och pulver färger. Det resulterar till att det blir en kunskap för barnet om vilka färger som går att blanda ihop och att färgen blir till olika nyanser. Detta sprider sig till flera barn som tittar in och undrar vad som pågår. När färgen är svart säger det äldre barnet att nu går det nog inte att färga mer, men ett yngre barn tycker att vi måste prova den gula och den röda också. Härligt med sådan entusiasm.

Sammanställning efter handledning i fysik och biologi utifrån ämnet ytspänning

Fysik: Vi fick en kunskap om hur ytspänning är en hinna som består av molekyler. Man kan likna ytspänning vid en studsmatta, där fjädrarna är mer eller mindre spända. Spänningen går att påverka på olika sätt. När man blåser bubblor i rent vatten, påverkas ytspänningen en kort stund eftersom den strävar efter att hålla ihop ytan. Vid bestående bubblor måste alltså ytspänningen sänkas och det blir det när man tillsätter diskmedel.
Biologi: Vi fick exempel på experiment, hur vi kan göra en enkel skräddare med hjälp av sugrör och visa för barnen hur den använder ytspänningens funktion. Skräddaren använder ytan för sin överlevnad genom att den jagar både över och underifrån. Där den hittar sin förda.

Natur och teknik i förskolan

Förskolans uppdrag är enligt läroplanen(Lpfö98)en verksamhet där vi ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Att barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen och utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

Ginner & Mattsson (1996) beskriver om att vi har mängder med teknik omkring oss men tar den ofta given och lägger knappt märke till den. De beskriver också om hur vi förvandlar och omvandlar människans livsmiljö med verktyg. Vi uppfyller olika behov, utvecklar färdigheter och kunskaper i en problemlösande process. Människan placerar konstruktioner och föremål mellan sig och sin omgivning.

Barn är nyfikna av sig, funderar och frågar om saker som händer i deras närhet. Jag kan uppleva barnen på förskolan som vetgiriga forskare som behöver hjälp till att kunna sätta ord på det de upplever i sin vardag. Begrepp och ord blir viktiga och hur vi formar miljön och pedagogernas förhållningssätt till utforskande arbetssätt. Barnen behöver oss pedagoger som vågar uttrycka sig mer i vetenskapliga begrepp och ord.

Det var som när ett av barnen inte ville vara med på dagens samling, som jag frågade om han ville vara med och göra iordning frukten. Han tar en kniv och börjar kära äpplen och han delar dessa i små bitar och tar bort kärnhuset och utbrister - varför finns det kärnor för? Det blir en diskussion om vad kärnor har för inverkan på äpplet och jag frågar om han tror att det kommer att växa äpplen om vi planterar några av kärnorna. Han säger - nej! då måste vi ju ha massor av vatten.
När vi samtalar med barnen och ställer frågor får vi vetskap om barnens vardagsbegrepp som vi kan utveckla till naturvetenskapligt tänkande.

När barnen bygger t.ex. en koja av kuddar, ett torn eller en parkeringsplats med klossar eller snickrar ihop något, så ser man hur de tillägnar sig en konstruktions metod som de lär sig att använda sig av flera gånger vid olika tillfällen. Som när ett barn hade snickrat lite ett par gånger och en dag vid snicken fick han en ide om att man kunde ju göra en ritning till det man vill bygga,- ja då vet man vad man ska göra när man bygger.

Hur ser vi naturvetenskap och teknik i förskolan?

Naturvetenskap och teknik har barnen och vi pedagoger runt om oss i vår verksamhet och vardag hela tiden.

Hellden(2010) skriver att naturvetenskap har varit ett innehåll i förskolans verksamhet långt tillbaka. Genom att följa årstidsväxlingar utvecklar barn sin kunskap och tänkande om ömsesidiga beroendet mellan växter, djur och människor.

Ginner Mattson(1996) beskriver utifrån den tid då människan tillverkade sina egna verktyg och föremål, även kläder och boplatser. Genom problemlösningar utvecklades teknologin och den tekniska utvecklingen utmanades framåt.

På min förskola har vi naturen som projekt, där vi kan se hur barnen får undersöka och utforska olika fenomen i naturkunskap. T ex skogen, is och vatten i olika former, trädgårdslandet.
Vi använder oss av olika tekniska verktyg t ex digitalkamera, filmkamera och projektor som barnen får bekanta sig med vid vår dokumentation.

Jag kan även tydligt observera i leken där barnen får upplevelser av både naturvetenskap och teknik. T ex konstruktionslek, teknikhörna. Uteleken där barnen har tillgång till vatten, snickarvrå, sand, motorikbana. I barnens vardagsföreställningar finns alltid någon lärprocess. Jag anser att det är vi pedagoger som måste hitta nya begrepp och utveckla oss i att sätta ord på vad som sker när det gäller naturvetenskap och teknik. Lpfö-98, utveckla barnens förståelse för naturkunskap o samband i naturen, även förmåga att urskilja teknik i vardagen.

Kursens mål

I vår blogg kommer vi att utifrån kursens mål redogöra för

• naturvetenskapens och tekninkens historia, särart och arbetssätt och relatera detta till barnens vardagsföreställningar.
• problematisera lärandemiljöer som stödjer barns lärprocesser inom naturvetenskap och teknik.

Seminarium 3/3 2011 ”Om att bli dokumenterad”.

Vi i gruppen har diskuterat utifrån Anne-Li Lindgren och Anna Sparrmans artikel i ”Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 Årg. 8 Nr 1-2 s. 58-69. Artikeln handlar om etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation.

Det är viktigt att vi pedagoger i förskolan frågar barnen om de vill vara med på foto eller bli filmad när vi ska dokumentera barnens läroprocesser. Då den vuxne som betraktar barnet har makt och övertag måste vårt förhållningssätt mot barnen alltid vara respektfullt. Vi måste alltid se till barnets bästa och lyssna på barn som uttrycker att de inte vill vara med på t.ex. foto av olika anledningar. Barnen måste få behålla sin rätt till integritet och få utrymme till lek utan pedagogers önskan om att dokumentera allt fler aktiviteter av barnens vardag i förskolan. Våra erfarenheter i seminariumgruppen är att de flesta barn vill vara med på foto och film, de säger ofta” ta kort på mig”. Lite äldre barn på t.ex. fritids kan vara mer känsliga och pedagogerna får vara finkänsliga och känna av situationen. Barnen bör även få vara med och välja ut text och foto för att på så sätt vara delaktig i att dokumentera sin egen process. Ett roligt sätt kan även vara att låta barnen få vara veckans fotograf och själv få dokumentera med foto och text av det som betyder något för barnet.

Föräldrar får skriva på ett dokument med tillåtelse om att deras barn får finnas med på foto på internet, andra media, skolkatalog samt dokumentation på förskolan. Det blir ett etiskt dilemma då vissa barn inte får vara med på foto. Hur gör vi då? Kan dessa barn vara med i andra barns portfoliopärm? Kan vi skicka med barnen hem en cd skiva med deras dokumentation på? Familjer från andra kulturer och religioner har annan syn på saken, så det är mycket att ta hänsyn till. Går det bra att sätta upp foto på en pojk som klär ut sig i klänning eller har tofsar, en flicka som visar magen? Det vi pedagoger tycker känns okej att sätta upp på väggen på förskolan kanske föräldrar och barn finner kränkande. Det är bra att kommunicera genom att fråga barn och föräldrar.

En bild säger mer än tusen ord och det känns naturligt att på ett lättöverskådligt sätt få fram barns läroprocesser genom foto. Då barn i förskolan inte kan läsa text blir fotot extra viktigt för att barnen ska kunna följa sin egen process och som det står i artikeln erbjuda barn”möjligheter att minnas, återbesöka, känna igen och reflektera kring sina egna läroprocesser”. På så sätt synliggör vi barnen och gör varje barns röst hörd. Hur kan vi få fram barnens läroprocess till oss pedagoger och föräldrar utan bilder som kan kränka barns integritet? Ett bra sätt kan vara att fokusera t.ex på ett barns händer när de sår frön. Fotar vi hela barnet får vi även tänka på vad som kommer med i bakgrunden, kanske ett barn som står ensamt och är ledsen. Det kan vara känsligt för föräldrarna om sitt eget barn visas upp på ett sätt som kan misstolkas.

Dokumentation är ett bra verktyg för att synliggöra barnens läroprocesser om det hanteras med varsamhet och lyhördhet från oss pedagoger. Det är ett sätt att tillsammans med barnen utforska vår omgivning och lära av varandra.

Ytspänning

Vatten består av syre och väte H2O. Vattenmolekylerna hakar lätt fast sig vid varandra, vilket ger vatten ytspänning. Man kan likna det vid ett skinn som små lätta föremål inte kan tränga igenom. Ju starkare ytspänning desto starkare skinn på ytan. Tvål och diskmedel får vattnets "skinn" att brista.

2011-12-17 Vårt naturfenomen är Vatten

En av uppgifterna i kursen är att studera ett naturfenomen på förskolan. Vi kommer sedan att diskutera och reflektera kring fenomenet via bloggen. Vi ser gärna att ni ger kommentarer på vår text.

Vi ser att det finns ett stort intresse hos barnen och en nyfikenhet kring vatten. Vi tycker att det är viktigt att tillåta barnen att utforska och experimentera både i leken och i olika projekt om vatten. Barnen möter vatten i olika former på förskolan, där de naturligt får vardagsförståelser. Vi pedagoger är nyfikna på vad barnen har för kunskap om ytspänning. Genom experiment och intervjuer kommer vi ta reda på barnens erfarenheter och
kunskap i ämnet.

Seminarium 2011-02-10

Vi i basgrupp 3 diskuterade utifrån Fleer (2009) Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific concepts within play-based programs, hur man ska förhålla sig om vilka frågor, de didaktiska frågorna, vi pedagoger ställer till barnen. Låta barnen försöka forska själva och tänka till och inte vara för snabb i att säga "nej, du får inte".

De vardagliga begreppen som barnen har och vistas i är naturliga för barnen, men de naturvetenskapliga begreppen måste vi som pedagoger tillföra barnen på ett lekfullt sätt, för att de ska få en förståelse för kunskapen. Att barn kan relatera sin kunskap till olika verkliga materiella funktioner. Det är viktigt för de små barnen att känna de materiella funktionerna och att de har fokus på det de håller på med, anser Fleer. Hon lyfter även att det är viktigt för barnen att få ett samband mellan tanke och handling för att kunna sätta ord/begrepp på vad de gör och få en djupare förståelse, t.ex. barnen får en upplevelse av "vatten" genom att de har lärt sig vattnets former; fast, flytande och gas och genom temperaturskillnaderna ändras vattnets former.

Hedegaard och Chaiklin (2005) anser att den bästa undervisningen sker när pedagogen väver ihop vardagsbegrepp och vetenskapliga begrepp, "double move in teaching". Vi tar även med oss utav Fleers studier att som pedagog ha mer faktakunskaper och vara intresserad i ämnet, vara flexibel, ha fokus på det vi gör och det ska vara meningsfullt för barnet.

Vygotskij menar att de två dialektiska relaterade nivåerna är att de vardagliga begreppen lägger grunder för barns lärande när det gäller vetenskapliga begrepp, t.ex. att stänga en dörr och att klädesplaggen är ett isolerande material. Han anser vidare att utvecklingen av de vardagliga begreppen är viktiga för barns utveckling i livet.

Vår förståelse av resultatet i studien är att genom barns lek och dokumentation som t.ex. teckningar, portfolio och andra alster kan vi se hur barn återberättar förståelsen för de vardagliga och vetenskapliga begreppen i olika leksituationer. Tillsammans med andra barn, pedagoger och föräldrar kan barnen reflektera vidare.

Vi ser en utvecklande förskola genom att vi ska forska mer tillsammans med barnen och sätta vetenskapliga ord och begrepp i de små projekten. Genom att använda mer faktalitteratur och erbjuda rätt material för ändamålet. Pedagogerna hjälper barnen att utveckla sin förståelse genom att ställa hypoteser. Viktigt att barnen får tänka själva och att ge dem tid att utforska.

Seminarium 2011-01-13

Utifrån boken "Vägar till naturvetenskapens värld" Helldén, G m.fl. (2010) har vi i gruppen diskuterat:

Vi använder oss av animistiska beskrivningar (när vi beskriver döda ting som levande), och antropomorfistiska beskrivningar (när vi ger djur och växter mänskliga erfarenheter) i sagor och berättelser med barnen, men benämner det inte med de orden.

Pedagoger kan utmana barn i naturvetenskapliga aktiviteter inom förskolans och fritidshemmens alla vardagliga situationer och ta tillfällen i akt att lyfta innehållet. Utnyttja närmiljön då det p.g.a. stora barngrupper kan vara svårt att komma iväg från utegården. Gårdarna ser olika ut vilket ger olika förutsättningar, men det finns mycket att göra om man börjar tänka i naturvetenskapliga banor. Trädgårdsland med frö som växer, kompostering, näringskedjor, snö, is, vatten, sand, solljus, skuggor, vind, cyklar- rörelseenergi, materia, energi, liv. Bygga upp aktivitetsbanor för att utforska material. Använda material som kan kopplas till naturvetenskap.

Miljön både ute och inne är föränderlig och vi får växla efter barnens intresse. Kombinera olika slags material, flytta in sand, snö och vatten. Mycket beroende på pedagoger hur tillåtande man är att kombinera material, tid och rum. Ta med naturmaterial till förskolan/fritidshem för att se hur vi kan använda dem.

Vi pedagoger behöver bli uppmärksamma på att lyfta barnens utforskande och naturvetenskapliga upptäckter genom att synliggöra för barnen vad de lärt sig och ge dem naturvetenskapliga begrepp. Dokumentera genom digitalfoton, teckningar, synliggöra, reflektera och benämna det barnen gör. Man kan se i leken vad barnen lärt sig.

Vi känner att vi behöver mer av grunden i naturvetenskap för att kunna synliggöra, lyfta och kunna göra metaforer om naturvetenskapliga fenomen för att beskriva något abstrakt på ett enkelt sätt. Vi är bra på att experimentera, utforska och undersöka tillsammans med barnen som behöver få erfara med hela kroppen. Vi behöver lära oss begreppen för att kunna sätta ord på det vi gör. Vi gör mycket som är naturvetenskap i vår verksamhet utan att tänka på vad som ligger bakom.

Vygotskij säger att barns vardagliga begrepp utvecklas nerifrån och upp, alla fyrfota djur är vovve tills barnen lär sig skilja på hund, katt o.s.v. De naturvetenskapliga begreppen däremot lär sig barnen uppifrån och ner, de vardagliga begreppen bildar en bas för de mer vetenskapliga begreppen som barnen måste lära sig genom precisa definitioner för att arbeta sig ner till sina egna konkreta erfarenheter. Det är vad vi i gruppen ska göra i den här kursen, lära oss begreppen till våra erfarenheter.

Seminarium 2010-12-16

Vad händer med lärandets objekt?

Diskussioner utifrån Thulin, S (2006) är att vara intresserad som pedagog/lärare i ämnet och att vara klar och tydlig i sin framförhållning och lärande. Få mer kunskap genom att studera och praktisera i ämnet naturvetenskap och teknik.

Som pedagog/lärare vara en bra förebild för barn och att det domineras i tre olika förhållningssätt till verksamhetens mål:

"Att ta hand om barn"
"Att utveckla barns personliga förmågor"
"Att lära barn"

Med de här förhållningssätten får barn med sig erfarenheter från olika pedagogers/lärares kunskaper i naturvetenskap och teknik.