fredag 20 maj 2011
Ytspänning, utvärdering av experiment
Utifrån dessa tre dimensioner av lärande kan jag se följande:
Individuell dimension:
Individuellt så bidrog barnen med sitt engagemang och sin nyfikenhet. Alla tyckte det var spännande att få experimentera med vatten. De bidrog med den kunskap de hade utifrån sina egna erfarenheter, de visste att glaset till slut skulle bli så fullt att vattnet rann över. - Det blir blött på glaset och på bordet. - Nej, vi har ju hällt i för mycket vatten!
Interpersonell dimension:
Genom att jag och barnen tillsammans kommunicerar och utbyter kunskap utifrån våra erfarenheter sker en interpersonell dimension av lärande. Jag nämnde begreppet ytspänning flera gånger och barnen sa att det blev ett "lock" på glaset.
Institutionell dimension:
Barnen får hålla på att experimentera och utforska i lugn och ro. Materialet är lockande och vatten är något som de flesta barn är intresserade av och kan hålla på med länge. Miljön och det tillåtande klimatet på förskolan bidrar till ett institutionellt lärande.
/Anneli
onsdag 18 maj 2011
Utvärdering av experimentet med bubblor.
Barnen fick undersöka med hjälp av sugrör + vatten. Upptäckterna blev att det hände något med vattenytan när deblåste i sugrören. Från början en slät yta, som förändrade till en bubblande yta. Ytan på bubblorna var tunn, vilket gjorde att den blev upplöst och lätt gick sönder. Här genomsyrar individuell dimension där barnen får uppleva och reflektera över varandras upptäckter och delge varandra kunskap.
Med medel i vattnet upptäckte barnen att bubblorna blev starkare. Ytspänningen påverkades och detta gjorde att bubblorna blev starkare. Det uppstod många bubblor fort och att de till och med kunde ta upp dem i handen och hålla i bubblorna. Barnen sa att det ser ut som mycket badskum. De blev nyfikna och utforskade bubblorna ännu mer i experimentet. Här framstod interpersonell dimension, där barnen kommunicerar och förde en dialog om experimentet. De yttryckte verbala tankar om bubblorna och materialet som de använde sig av. Barnen fick återberätta för sina kompisar om sin lärprocess, utifrån en concept cartoon.( Bilder på barnen under utforskandet i experimentet.)
Efter att barnen har experimenterat med modellen, kom de fram till att ytan sprack sönder på den stora hinnan och drog ihop sig i mitten. Där fanns ytspänning, barnen kallade det för ett mönster. Stadigare och bra ytspänning på liten yta. Institutionella dimensionen ser jag att förskolan bidrog till när det gäller miljön barnen befann sig i och de tekniska verktyg som barnen använde sig av. Som pedagog var jag behjälplig med didaktiska frågor, som underlättade för barnens upptäckter och återberättande.
Med medel i vattnet upptäckte barnen att bubblorna blev starkare. Ytspänningen påverkades och detta gjorde att bubblorna blev starkare. Det uppstod många bubblor fort och att de till och med kunde ta upp dem i handen och hålla i bubblorna. Barnen sa att det ser ut som mycket badskum. De blev nyfikna och utforskade bubblorna ännu mer i experimentet. Här framstod interpersonell dimension, där barnen kommunicerar och förde en dialog om experimentet. De yttryckte verbala tankar om bubblorna och materialet som de använde sig av. Barnen fick återberätta för sina kompisar om sin lärprocess, utifrån en concept cartoon.( Bilder på barnen under utforskandet i experimentet.)
Efter att barnen har experimenterat med modellen, kom de fram till att ytan sprack sönder på den stora hinnan och drog ihop sig i mitten. Där fanns ytspänning, barnen kallade det för ett mönster. Stadigare och bra ytspänning på liten yta. Institutionella dimensionen ser jag att förskolan bidrog till när det gäller miljön barnen befann sig i och de tekniska verktyg som barnen använde sig av. Som pedagog var jag behjälplig med didaktiska frågor, som underlättade för barnens upptäckter och återberättande.
Skog produktion, miljöhänsyn och vanliga träd.
Vanliga träd.
Halva Sveriges landyta består av skog. Det vanligaste trädet är 1. gran ,2. tall, 3. björk, 4. ek, 5. bok. I Sveriges skogar finns det mest gran och tall, vilket är naturligt eftersom nästan hela landet ligger inom den boreala regionen.
Skog produktion, miljöhänsyn.
Enligt skogsvårdslagen är den som äger skogen skyldig att se till att ny skog växer upp. Det är viktigt att ta väl hand om det som skogen ger och att bruka skogen på ett hållbart sätt. Skogen får ej föryngringsavverkas innan den nått en viss ålder. För barrskog varierar åldern mellan 45-100 år beroende på produktionsförmågan.
Om man äger mer än 50 hektar skog så får högst hälften av skogsmarken bestå av kalmark och skog som är yngre än 20 år.
Skogen är viktig för den regionala utvecklingen eftersom den ger arbetstillfällen.
Skogen ger sysselsättning inom vindkraftverk.
Skogen binder jorden, den skyddar för vinden och den tar upp koldioxid. Den ger råvara och bioenergi som inte baseras på olja och därför inte heller tillför växthusgaser som olja gör.
Virket används för att tillverka papper och papp. Ved som uppvärmning.
http://www.skogsstyrelsen.se/
Halva Sveriges landyta består av skog. Det vanligaste trädet är 1. gran ,2. tall, 3. björk, 4. ek, 5. bok. I Sveriges skogar finns det mest gran och tall, vilket är naturligt eftersom nästan hela landet ligger inom den boreala regionen.
Skog produktion, miljöhänsyn.
Enligt skogsvårdslagen är den som äger skogen skyldig att se till att ny skog växer upp. Det är viktigt att ta väl hand om det som skogen ger och att bruka skogen på ett hållbart sätt. Skogen får ej föryngringsavverkas innan den nått en viss ålder. För barrskog varierar åldern mellan 45-100 år beroende på produktionsförmågan.
Om man äger mer än 50 hektar skog så får högst hälften av skogsmarken bestå av kalmark och skog som är yngre än 20 år.
Skogen är viktig för den regionala utvecklingen eftersom den ger arbetstillfällen.
Skogen ger sysselsättning inom vindkraftverk.
Skogen binder jorden, den skyddar för vinden och den tar upp koldioxid. Den ger råvara och bioenergi som inte baseras på olja och därför inte heller tillför växthusgaser som olja gör.
Virket används för att tillverka papper och papp. Ved som uppvärmning.
http://www.skogsstyrelsen.se/
Allemansrätten
Med allemansrätten följer krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra människor i naturen. Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar. ( 2 kap. 18§ regeringsformen) Allemansrätten omges av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet och gäller för oss alla. Den har stor betydelse för våra möjligheter att vistas i naturen, inte bara för den enskilde utan också för en organisationer och turistnäring.
Du använder dig av allemansrätten när du går promenad, paddlar kajak eller sitter på en sten och tänker.
www.allemansrätten.se
Du använder dig av allemansrätten när du går promenad, paddlar kajak eller sitter på en sten och tänker.
www.allemansrätten.se
utvärdering i genomförandet med skräddaren
Individuell dimension
Genom upplevelsen av att få se skräddaren på bilder, göra egna skräddare och sen reflektera över sitt eget och andras upptäckter, tillägnade sig barnen ett individuellt lärande om att denna insekt klarar av att gå på vatten. De fick även insikt om de olika materialens funktion och att det är lättare att göra en skräddare med sugrör. Alla fyra barnen valde till sist att göra en sugrörsskräddare.
- Han kan ju gå på vatten!
- Min skräddare kan flyta även fast han tappat ett ben
- Jag vet varför skäddaren kan gå på vatten, han är ju så lätt
- Piprensarskräddaren sjönk men suggrörsskräddaren flyter
Interpersonell dimension
I dialog med varandra uttryckte barnen verbala tankar när de diskuterade om bilderna med skräddaren, när de experimenterade med olika material och när de berättade för varandra om vad de upplevt genom att de fick titta på fotografier tagna i deras skapandet av varsin skräddare, som utformats som ett concept cartoon. De hjälptes åt att hålla åt varandra när de skulle tejpa sugrören och de berättade för varandra om hur de hade fått skräddaren att hålla ihop och de testade även varandras teknik.
Institutionell dimension
Möjligheten och tillåtelsen för barnen att få utforska, testa och även leka i vattnet med de färdiga skräddarna, är en förutsättning, där de också fick tid till att vara här och nu i sin upplevelse med det material som erbjöds att utforska i.
Genom upplevelsen av att få se skräddaren på bilder, göra egna skräddare och sen reflektera över sitt eget och andras upptäckter, tillägnade sig barnen ett individuellt lärande om att denna insekt klarar av att gå på vatten. De fick även insikt om de olika materialens funktion och att det är lättare att göra en skräddare med sugrör. Alla fyra barnen valde till sist att göra en sugrörsskräddare.
- Han kan ju gå på vatten!
- Min skräddare kan flyta även fast han tappat ett ben
- Jag vet varför skäddaren kan gå på vatten, han är ju så lätt
- Piprensarskräddaren sjönk men suggrörsskräddaren flyter
Interpersonell dimension
I dialog med varandra uttryckte barnen verbala tankar när de diskuterade om bilderna med skräddaren, när de experimenterade med olika material och när de berättade för varandra om vad de upplevt genom att de fick titta på fotografier tagna i deras skapandet av varsin skräddare, som utformats som ett concept cartoon. De hjälptes åt att hålla åt varandra när de skulle tejpa sugrören och de berättade för varandra om hur de hade fått skräddaren att hålla ihop och de testade även varandras teknik.
Institutionell dimension
Möjligheten och tillåtelsen för barnen att få utforska, testa och även leka i vattnet med de färdiga skräddarna, är en förutsättning, där de också fick tid till att vara här och nu i sin upplevelse med det material som erbjöds att utforska i.
onsdag 4 maj 2011
KALKÄLSKANDE VÄXTER
Växter som tycker om den kalkrika marken
Markens kalk påverkar växterna indirekt genom att påverka markens surhetsgrad. Finns det mycket kalk stiger pH-värdet
Kalkningen har ett övergripande syfte att höja pH-värdet i jorden. Detta innebär i sin tur att växterna lättare kan ta upp näring och därmed växa bättre.
Växter som älskar kalk är t.ex. lönn, alm, ask, bok, krokus, många orkideer, syren, tulpan, rosor,
http.//www.blomsterlandet.se/Lasvarda-artiklar/Tillbehor/Godsel-och-Naring-av-tradgarden/15417?query=kalk
http://www:malmo.se/download/18.4ecfe75el1245d916760800030392/Klagshamnsudden+090508.pdf
Markens kalk påverkar växterna indirekt genom att påverka markens surhetsgrad. Finns det mycket kalk stiger pH-värdet
Kalkningen har ett övergripande syfte att höja pH-värdet i jorden. Detta innebär i sin tur att växterna lättare kan ta upp näring och därmed växa bättre.
Växter som älskar kalk är t.ex. lönn, alm, ask, bok, krokus, många orkideer, syren, tulpan, rosor,
http.//www.blomsterlandet.se/Lasvarda-artiklar/Tillbehor/Godsel-och-Naring-av-tradgarden/15417?query=kalk
http://www:malmo.se/download/18.4ecfe75el1245d916760800030392/Klagshamnsudden+090508.pdf
måndag 2 maj 2011
BIOTOP
En biologisk term för en typ av omgivning
Biotopens speciella egenskaper gör att vissa organismer trivs bättre än andra och biotopen påverkar därför vilka djur och växter som lever i området.
Miljö, naturtyp som karaktiseras av vissa yttre faktorer och vegetationen - växtlivet - hur marken täcks av växter. Biotopens karaktär avgörs av klimatet, marken eller vattnet,dvs. luft, värme, vatten, jord, växtnäringsämnen, fysikaliska och kemiska förhållanden som vindrörelse, ljus, temperatur och mineralämnestillgång. En biotop kan innefatta många livsmiljöer för arter. Med enklare ord är en biotop ett område där vissa växter och djur trivs bättre, som t.ex. älgen i en skog efter en skogsbrand, älgen behöver de viktiga näringsämnena som framställs efter en skogsbrand.
Exempel på biotoper är äng, lövskog, insjö, hällmark, kärr.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop
Biotopens speciella egenskaper gör att vissa organismer trivs bättre än andra och biotopen påverkar därför vilka djur och växter som lever i området.
Miljö, naturtyp som karaktiseras av vissa yttre faktorer och vegetationen - växtlivet - hur marken täcks av växter. Biotopens karaktär avgörs av klimatet, marken eller vattnet,dvs. luft, värme, vatten, jord, växtnäringsämnen, fysikaliska och kemiska förhållanden som vindrörelse, ljus, temperatur och mineralämnestillgång. En biotop kan innefatta många livsmiljöer för arter. Med enklare ord är en biotop ett område där vissa växter och djur trivs bättre, som t.ex. älgen i en skog efter en skogsbrand, älgen behöver de viktiga näringsämnena som framställs efter en skogsbrand.
Exempel på biotoper är äng, lövskog, insjö, hällmark, kärr.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)