Ytspänning

Vatten består av syre och väte H2O. Vattenmolekylerna hakar lätt fast sig vid varandra, vilket ger vatten ytspänning. Man kan likna det vid ett skinn som små lätta föremål inte kan tränga igenom. Ju starkare ytspänning desto starkare skinn på ytan. Tvål och diskmedel får vattnets "skinn" att brista.

2011-12-17 Vårt naturfenomen är Vatten

En av uppgifterna i kursen är att studera ett naturfenomen på förskolan. Vi kommer sedan att diskutera och reflektera kring fenomenet via bloggen. Vi ser gärna att ni ger kommentarer på vår text.

Vi ser att det finns ett stort intresse hos barnen och en nyfikenhet kring vatten. Vi tycker att det är viktigt att tillåta barnen att utforska och experimentera både i leken och i olika projekt om vatten. Barnen möter vatten i olika former på förskolan, där de naturligt får vardagsförståelser. Vi pedagoger är nyfikna på vad barnen har för kunskap om ytspänning. Genom experiment och intervjuer kommer vi ta reda på barnens erfarenheter och
kunskap i ämnet.

Seminarium 2011-02-10

Vi i basgrupp 3 diskuterade utifrån Fleer (2009) Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific concepts within play-based programs, hur man ska förhålla sig om vilka frågor, de didaktiska frågorna, vi pedagoger ställer till barnen. Låta barnen försöka forska själva och tänka till och inte vara för snabb i att säga "nej, du får inte".

De vardagliga begreppen som barnen har och vistas i är naturliga för barnen, men de naturvetenskapliga begreppen måste vi som pedagoger tillföra barnen på ett lekfullt sätt, för att de ska få en förståelse för kunskapen. Att barn kan relatera sin kunskap till olika verkliga materiella funktioner. Det är viktigt för de små barnen att känna de materiella funktionerna och att de har fokus på det de håller på med, anser Fleer. Hon lyfter även att det är viktigt för barnen att få ett samband mellan tanke och handling för att kunna sätta ord/begrepp på vad de gör och få en djupare förståelse, t.ex. barnen får en upplevelse av "vatten" genom att de har lärt sig vattnets former; fast, flytande och gas och genom temperaturskillnaderna ändras vattnets former.

Hedegaard och Chaiklin (2005) anser att den bästa undervisningen sker när pedagogen väver ihop vardagsbegrepp och vetenskapliga begrepp, "double move in teaching". Vi tar även med oss utav Fleers studier att som pedagog ha mer faktakunskaper och vara intresserad i ämnet, vara flexibel, ha fokus på det vi gör och det ska vara meningsfullt för barnet.

Vygotskij menar att de två dialektiska relaterade nivåerna är att de vardagliga begreppen lägger grunder för barns lärande när det gäller vetenskapliga begrepp, t.ex. att stänga en dörr och att klädesplaggen är ett isolerande material. Han anser vidare att utvecklingen av de vardagliga begreppen är viktiga för barns utveckling i livet.

Vår förståelse av resultatet i studien är att genom barns lek och dokumentation som t.ex. teckningar, portfolio och andra alster kan vi se hur barn återberättar förståelsen för de vardagliga och vetenskapliga begreppen i olika leksituationer. Tillsammans med andra barn, pedagoger och föräldrar kan barnen reflektera vidare.

Vi ser en utvecklande förskola genom att vi ska forska mer tillsammans med barnen och sätta vetenskapliga ord och begrepp i de små projekten. Genom att använda mer faktalitteratur och erbjuda rätt material för ändamålet. Pedagogerna hjälper barnen att utveckla sin förståelse genom att ställa hypoteser. Viktigt att barnen får tänka själva och att ge dem tid att utforska.