Seminarium 2011-01-13

Utifrån boken "Vägar till naturvetenskapens värld" Helldén, G m.fl. (2010) har vi i gruppen diskuterat:

Vi använder oss av animistiska beskrivningar (när vi beskriver döda ting som levande), och antropomorfistiska beskrivningar (när vi ger djur och växter mänskliga erfarenheter) i sagor och berättelser med barnen, men benämner det inte med de orden.

Pedagoger kan utmana barn i naturvetenskapliga aktiviteter inom förskolans och fritidshemmens alla vardagliga situationer och ta tillfällen i akt att lyfta innehållet. Utnyttja närmiljön då det p.g.a. stora barngrupper kan vara svårt att komma iväg från utegården. Gårdarna ser olika ut vilket ger olika förutsättningar, men det finns mycket att göra om man börjar tänka i naturvetenskapliga banor. Trädgårdsland med frö som växer, kompostering, näringskedjor, snö, is, vatten, sand, solljus, skuggor, vind, cyklar- rörelseenergi, materia, energi, liv. Bygga upp aktivitetsbanor för att utforska material. Använda material som kan kopplas till naturvetenskap.

Miljön både ute och inne är föränderlig och vi får växla efter barnens intresse. Kombinera olika slags material, flytta in sand, snö och vatten. Mycket beroende på pedagoger hur tillåtande man är att kombinera material, tid och rum. Ta med naturmaterial till förskolan/fritidshem för att se hur vi kan använda dem.

Vi pedagoger behöver bli uppmärksamma på att lyfta barnens utforskande och naturvetenskapliga upptäckter genom att synliggöra för barnen vad de lärt sig och ge dem naturvetenskapliga begrepp. Dokumentera genom digitalfoton, teckningar, synliggöra, reflektera och benämna det barnen gör. Man kan se i leken vad barnen lärt sig.

Vi känner att vi behöver mer av grunden i naturvetenskap för att kunna synliggöra, lyfta och kunna göra metaforer om naturvetenskapliga fenomen för att beskriva något abstrakt på ett enkelt sätt. Vi är bra på att experimentera, utforska och undersöka tillsammans med barnen som behöver få erfara med hela kroppen. Vi behöver lära oss begreppen för att kunna sätta ord på det vi gör. Vi gör mycket som är naturvetenskap i vår verksamhet utan att tänka på vad som ligger bakom.

Vygotskij säger att barns vardagliga begrepp utvecklas nerifrån och upp, alla fyrfota djur är vovve tills barnen lär sig skilja på hund, katt o.s.v. De naturvetenskapliga begreppen däremot lär sig barnen uppifrån och ner, de vardagliga begreppen bildar en bas för de mer vetenskapliga begreppen som barnen måste lära sig genom precisa definitioner för att arbeta sig ner till sina egna konkreta erfarenheter. Det är vad vi i gruppen ska göra i den här kursen, lära oss begreppen till våra erfarenheter.

Seminarium 2010-12-16

Vad händer med lärandets objekt?

Diskussioner utifrån Thulin, S (2006) är att vara intresserad som pedagog/lärare i ämnet och att vara klar och tydlig i sin framförhållning och lärande. Få mer kunskap genom att studera och praktisera i ämnet naturvetenskap och teknik.

Som pedagog/lärare vara en bra förebild för barn och att det domineras i tre olika förhållningssätt till verksamhetens mål:

"Att ta hand om barn"
"Att utveckla barns personliga förmågor"
"Att lära barn"

Med de här förhållningssätten får barn med sig erfarenheter från olika pedagogers/lärares kunskaper i naturvetenskap och teknik.